Sverige har drygt 2 miljoner hyreslägenheter enligt SCB:s statistik för 2025, varav drygt 1,6 miljoner i flerbostadshus. De ägs av allmännyttiga bostadsbolag, privata fastighetsägare och andra ägare. Lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar räknas inte in. Hyresnivåerna bestäms genom årliga förhandlingar mellan fastighetsägare och Hyresgästföreningen, inom ramen för bruksvärdesystemet. Här ger vi en samlad bild av vad hyresgäster betalar, uppdelat på lägenhetsstorlek, region och hustyp.
Genomsnittshyror per lägenhetsstorlek
SCB:s hyresundersökning samlar varje år in uppgifter om hyror i hela landet. Undersökningen bygger på ett urval på cirka 16 000 lägenheter och är den mest tillförlitliga källan till nationell hyresstatistik. Enligt SCB:s hyresundersökning 2025 var de genomsnittliga hyrorna i riket följande:
| Storlek | Genomsnittlig månadshyra 2025 (riket) | Genomsnittlig årshyra per kvadratmeter 2025 |
|---|---|---|
| 1 rum | 5 389 kronor | 1 751 kronor |
| 2 rum | 7 448 kronor | 1 527 kronor |
| 3 rum | 9 118 kronor | 1 417 kronor |
| 4 rum eller fler | 11 621 kronor | 1 378 kronor |
En tydlig tendens är att kvadratmeterhyran sjunker med ökande lägenhetsyta. En etta kostar mer per kvadratmeter än en fyra, trots att den totala månadshyran är lägre. Det beror på att vissa kostnader (kök, badrum, installationer) är relativt fasta oavsett lägenhetens storlek.
Regionala skillnader
Hyresskillnaderna mellan Sveriges regioner är betydande. Storstadsregionerna har konsekvent de högsta hyrorna, medan glesbygdskommuner i norra Sverige har de lägsta. Enligt SCB:s hyresundersökning 2025 låg medianhyran per kvadratmeter i Stockholms kommun 21 procent över riksmedianen, medan den i Strömsunds och Dorotea kommuner låg 27 till 28 procent under.
Stockholms län
Stockholms län har landets högsta genomsnittshyror. Inom länet finns dock stor variation. Innerstaden är dyrast, medan förorter och kranskommuner som Södertälje och Norrtälje ligger närmare riksgenomsnittet. Den höga efterfrågan i kombination med bostadsbrist pressar hyrorna uppåt, särskilt för nyproduktion där presumtionshyror tillämpas.
Västra Götalands och Skåne län
I Göteborg låg medianhyran per kvadratmeter 5 procent över riksmedianen 2025 och i Malmö 17 procent över, enligt SCB. I övriga delar av länen ligger Borås nära rikssnittet och Skövde under, medan Lund och Helsingborg ligger 9 respektive 13 procent över. Skillnaden mellan stad och omland är påtaglig men mindre extrem än i Stockholmsregionen. Malmös bestånd ligger dessutom förvånansvärt nära Stockholms, en jämförelse Stockholm, Göteborg och Malmö: hyrorna sida vid sida går igenom stad för stad, både för det befintliga beståndet och för dagens annonserade utbud.
Norrland och glesbygd
Jämtlands län har landets lägsta medianhyra per kvadratmeter, följt av Norrbottens län, enligt SCB:s hyresundersökning 2025. I mindre kommuner som Pajala, Sorsele och Ragunda kan hyran för en trerummare ligga under 6 000 kronor per månad. Låga marknadsvärden, vikande befolkning och ett äldre bostadsbestånd håller nere hyrorna, men innebär också att fastighetsägare har svårt att motivera upprustning.
Allmännytta och privata hyresvärdar
Hyrorna skiljer sig också mellan olika typer av fastighetsägare. Allmännyttiga bostadsbolag, som ägs av kommunerna, ligger lägre än privata hyresvärdar. Sedan 2011 fungerar allmännyttan dock inte längre som hyresnormerande, utan förhandlar på samma villkor som privata aktörer. Avståndet har ändå vuxit: 2016 skilde 7 kronor per kvadratmeter och månad mellan grupperna, 2025 var skillnaden 16 kronor. Det beror inte på att den ena parten höjt mer än den andra, utan till stor del på vilka årgångar husen tillhör. Vi har gått igenom siffrorna i artikeln om allmännyttans och de privata värdarnas hyreshöjningar.
Nyproduktion kontra äldre bestånd
Nybyggda hyresrätter har genomgående högre hyror än äldre lägenheter. En ny tvårumslägenhet i en storstadsregion kan kosta 10 000 till 13 000 kronor per månad, ibland mer. Det beror på att nyproduktion sedan 2006 kan prissättas med presumtionshyror, som enligt lag ska anses skäliga under högst 15 år. I de tre storstadsregionerna var medianhyran 2025 för en tvåa byggd 1961 till 1980 mellan 23 och 33 procent lägre än för en tvåa byggd 2021 eller senare, enligt SCB.
Denna skillnad skapar inlåsningseffekter: hyresgäster i äldre bestånd undviker att flytta, vilket minskar rörligheten på hyresmarknaden. Bopolitik.se analyserar de politiska konsekvenserna av denna dynamik.
Datakällor
Uppgifterna på denna sida bygger på SCB:s årliga hyresundersökning (statistikområde BO0406), Boverkets bostadsmarknadsenkät och Hyresgästföreningens sammanställningar av förhandlingsresultat. Siffrorna avser det senaste tillgängliga statistikåret och kan avvika något från de allra senaste förhandlingsutfallen.
Senast faktagranskad: 26 september 2026