När Boverket undersökte hyresvärdarnas villkor 2021 ställde åtta av tio bostadsbolag alltid eller oftast krav på en viss lägsta inkomst, och kravet blev allt oftare ett belopp som ska finnas kvar när hyran är betald. Hos fem kommunala bostadsbolag i Stockholm med gemensamma uthyrningsregler ska en ensamstående vuxen ha 6 243 kronor kvar, ett belopp som gäller från den 1 januari 2026 enligt bolagens gemensamma regler. Summan är Kronofogdens normalbelopp för en ensamstående vuxen. Konsumentverkets poster för samma år blir sammanlagt 8 400 kronor i månaden för en person mellan 25 och 50 år som bor ensam i lägenhet, 2 157 kronor mer. I den summan ingår varken boende, resor eller medicin.
Normalbeloppet 2026 är 6 243 kronor, hyran läggs ovanpå
Normalbeloppet för 2026 är 6 243 kronor i månaden för en ensamstående och 10 314 kronor för sammanlevande makar eller sambor. För barn gäller 3 336 kronor för 0 till 6 år, 4 004 kronor för 7 till 10 år, 4 672 kronor för 11 till 14 år och 5 339 kronor från 15 år. Beloppen står i Kronofogdens föreskrifter och gäller till och med den 31 december 2026.
Beloppen räknas om varje år. Enligt utsökningsbalken bygger de på fasta årsbelopp i prisläget för oktober 2020 och räknas upp med prisutvecklingen fram till oktober året före. Enligt samma lag ska beloppet täcka alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, ”som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen”. Förbehållsbeloppet, det belopp som skyddas vid en löneutmätning, är normalbeloppet plus bostadskostnaden.
Till vanliga levnadskostnader räknas mat, kläder, tvätt, hygien, gas, hushållsel, telefon, internetuppkoppling, tv-abonnemang, försäkrings- och medlemsavgifter samt mindre utgifter för tillfälliga behov, enligt Kronofogdens allmänna råd för 2026. Uppräkningen är exemplifierande, och tillägg ovanpå normalbeloppet kan göras om gäldenären yrkar det, till exempel för nödvändig barnomsorg, kostnader till följd av sjukdom, kostnader för fullgörande av tjänst och umgängeskostnader.
Fem kommunala bolag i Stockholm kräver Kronofogdens belopp
Stockholmshem, Familjebostäder, Svenska Bostäder, Stadsholmen och Micasa Fastigheter har gemensamma regler för godkännande av hyresgäst. Reglerna ställer två ekonomiska villkor. Inkomsten ska stå i proportion till lägenhetens hyresnivå. När hyran är betald ska en ensamstående vuxen ha 6 243 kronor kvar, och vid sammanräknad inkomst ska hushållet nå 10 314 kronor efter skatt och hyra.
Vid sammanräknad inkomst behöver huvudsökanden nå minst 5 157 kronor, exakt hälften av parbeloppet, och medboenden resten. Är de gifta, eller står de redan tillsammans på samma hyresavtal, räcker det att den sammanlagda inkomsten når 10 314 kronor. För en ungdomslägenhet kan borgen ersätta inkomstkravet, men då ska minst 2 081 kronor återstå, en tredjedel av 6 243 kronor.
Som inkomst räknas eget arbete, pension, studiebidrag, ekonomiskt bistånd från Stockholms kommun, bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsbidrag och a-kassa. Reglerna anger de två vuxenbeloppen och nämner inget belopp per barn.
Villkoren är hyresvärdens egna och skiljer sig mellan värdar och mellan bostäder. De framgår av varje annons, och de får aldrig strida mot diskrimineringslagen. Någon procentsats av lönen som alla hyresvärdar håller sig till finns inte. Av de drygt 6 500 bostäder Stockholms bostadsförmedling fördelade under 2020 gick drygt 60 procent ut med Kronofogdens normalbelopp som villkor, och 289 bostäder med krav på en bruttoinkomst på fyra gånger årshyran.
Klarar inkomsten normalbeloppet tar hyran 47 till 66 procent
Krontalet säger ingenting om hur stor del av lönen hyran får ta. Andelen följer i stället av hyran. SCB:s hyresundersökning för 2026 ger den genomsnittliga månadshyran per lägenhetsstorlek i riket. Hyrorna anges inklusive uppvärmning och vatten, men exklusive hushållsel och avgiftsbelagd bilplats. Tabellen visar vilken nettoinkomst som räcker för att normalbeloppet ska finnas kvar efter en genomsnittlig hyra, och hur stor del av inkomsten hyran då tar.
| Lägenhet | Genomsnittlig månadshyra 2026 (kronor) | Lägsta nettoinkomst som klarar normalbeloppet (kronor) | Hyrans andel av inkomsten |
|---|---|---|---|
| 1 rum | 5 640 | 11 883 | 47 procent |
| 2 rum | 7 742 | 13 985 | 55 procent |
| 3 rum | 9 528 | 15 771 | 60 procent |
| 4 rum eller fler | 12 158 | 18 401 | 66 procent |
| Totalt | 8 432 | 14 675 | 57 procent |
Vid normalbeloppet kan hyran ta betydligt mer än en tredjedel av inkomsten. Normalbeloppet är ett minimikrav för att bli godkänd som hyresgäst, inte ett mått på vad som är hållbart att betala. Det prövas dessutom vid sidan av kravet att inkomsten ska stå i proportion till hyran. Hur stor del av inkomsten hyran tar beror också på var lägenheten ligger. Räknat som andel av kommunens medianinkomst tar hyran mest i Vallentuna, Malmö och Uppsala. Den jämförelsen gäller 2024 och räknas på medianinkomsten före skatt, alltså ett annat mått än tabellens netto.
Konsumentverkets poster ger 8 400 kronor, inte en gräns
Konsumentverkets hushållskostnader för 2026 ger 8 400 kronor i månaden för en person mellan 25 och 50 år som bor i lägenhet och lagar all mat hemma. Myndigheten anger posterna var för sig men ingen total för hela hushållet. Av dem går 2 730 kronor till mat, 2 140 kronor till kläder, fritid, mobiltelefon och hygien och 3 530 kronor till ett enpersonshushålls gemensamma kostnader. Räknas lunch på vardagar bort sjunker matposten till 2 120 kronor. Summan följer åldern: för en person mellan 18 och 24 år blir den 8 570 kronor, för 51 till 70 år 8 090 kronor och från 71 år 7 920 kronor.
Beräkningarna täcker cirka 40 procent av hushållets kostnader. Enligt Konsumentverket ingår inte boende, resor, tandvård och medicin, och inte heller barnomsorg, semester, restaurangbesök, utbildning eller presenter. Posten personlig hygien rymmer ändå en årlig tandläkarundersökning för vuxna. Myndigheten skriver att kostnaderna bygger på uppskattningar och att det ”inte är statistik på hur det faktiskt ser ut”. Beloppen räknas fram varje år.
Semester, restaurangbesök, utbildning och presenter ligger utanför Konsumentverkets poster. Normalbeloppet ska enligt lagen täcka alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden, utan någon sådan uppräkning. Posterna blir ändå sammanlagt högre än normalbeloppet. Kontrollera i hyresavtalet om hushållsel, 400 kronor, och vatten och avlopp, 220 kronor, ingår i hyran. I SCB:s hyror ingår vattnet men inte hushållselen, så i tabellens genomsnittshyror ska posten vatten och avlopp på 220 kronor inte läggas ovanpå en gång till. Med Konsumentverkets nivå i stället för normalbeloppet krävs därför 15 922 kronor netto för en genomsnittlig tvåa, och hyran utgör då 49 procent av inkomsten.
Tregångersregeln räknar på bruttolönen, krontalet på nettolönen
Ungefär var femte bostadsbolag krävde en inkomst på tre gånger årshyran när Boverket kartlade hyresvärdarnas villkor 2017. Betydligt fler utgick redan då från att hushållet ska ha en viss summa kvar när hyran är betald, inom allmännyttan ofta Kronofogdens belopp. Bland de allmännyttiga bolagen i kartläggningen krävde 14 procent tre gånger årshyran. Fyra år senare pekade Boverket på samma förskjutning och namngav tre kalkyler som bolagen utgår från: Kronofogdens normalbelopp, riksnormen för försörjningsstöd och Konsumentverkets referensvärden för levnadskostnader.
Tregångersregeln härrör enligt Boverket från en norm om att hushållets boendeutgift inte borde överstiga 40 procent av den disponibla inkomsten. Det är samma gräns som Eurostat mäter mot. År 2025 bodde 10,8 procent av svenskarna i ett hushåll där boendekostnaden tog mer än 40 procent av den disponibla inkomsten.
Boverket fann samtidigt att övergången från tregångersregeln till ett krontal inte entydigt sänkte kraven, utan skärpte dem för de billigaste lägenheterna. Tregångersregeln utgår från bruttoinkomsten före skatt, krontalet från nettoinkomsten efter skatt och hyra. I Boverkets exempel från 2017, med en hyra på 3 000 kronor, krävde tregångersregeln 9 000 kronor brutto i månaden medan krontalet krävde runt 10 000 kronor. Brytpunkten är den hyra där tregångersregeln och krontalet blir lika stränga. Räknat med Boverkets omräkning, där 7 734 kronor netto motsvarade runt 10 000 kronor brutto, och med 2026 års normalbelopp på 6 243 kronor ligger brytpunkten under 5 000 kronor i hyra. Ingen av 2026 års genomsnittshyror ligger under den nivån.
Vilket mått som används avgör också vem som gynnas. Ett bruttoinkomstkrav tenderar enligt Boverket att gynna den som har förvärvs- och kapitalinkomster, medan ett nettoinkomstkrav gynnar den vars inkomst bygger på skattefria transfereringar som studiemedel, ekonomiskt bistånd samt bostads- och barnbidrag.
Når inkomsten inte upp till kravet kan kommunen gå in som garant. Finns barn i hushållet kan kommunen vara skyldig att ställa en kommunal hyresgaranti. Enligt förordningen om hyresgarantier ska kommunen göra det när fyra villkor är uppfyllda samtidigt: den sökande är bosatt i kommunen och behöver en permanentbostad med hyresrätt med rätt till förlängning, det finns barn i hushållet som avses i socialförsäkringsbalken, hushållet behöver hjälpen för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden, och den bostad garantin ska avse finns i kommunen.
Hyresnivån per lägenhetsstorlek finns i översikten över hyror i Sverige. Vill du räkna in bostadsbidrag i kalkylen ger genomgången av bostadsbidraget och hyran för en trea storleksordningen. Läs annonsens villkor: kräver hyresvärden tre gånger årshyran prövas bruttolönen, kräver den ett belopp kvar efter hyran prövas nettolönen.
Senast faktagranskad: 7 oktober 2026