I Vallentuna och Knivsta ligger hyran per kvadratmeter i dag mer än dubbelt så högt som 2016. I Bjurholm och Arvidsjaur har nivån stigit med 14 procent, alltså mindre än halva inflationen. Nedan står de tio kommuner där hyresnivån dragit ifrån mest sedan 2016, de tio där den halkat efter mest, och var de tre storstäderna hamnar.
Riksmedianen för hela hyresbeståndet gick från 1 018 till 1 419 kronor per kvadratmeter och år mellan 2016 och 2025, en uppgång på 39 procent enligt SCB:s hyresundersökning. Bakom den siffran ryms allt från 14 till 126 procent. Och toppen består inte av storstäder.
Tio kommuner där hyresnivån dragit ifrån
| Kommun | 2016 | 2025 | Nominellt | Efter inflation | Hyresbeståndet |
|---|---|---|---|---|---|
| Vallentuna | 1 057 kr | 2 384 kr | +126 % | +71 % | +293 % |
| Knivsta | 1 043 kr | 2 306 kr | +121 % | +67 % | +186 % |
| Upplands-Bro | 1 044 kr | 1 920 kr | +84 % | +39 % | +75 % |
| Nykvarn | 1 151 kr | 1 933 kr | +68 % | +27 % | +63 % |
| Värmdö | 1 052 kr | 1 733 kr | +65 % | +25 % | +27 % |
| Sigtuna | 1 063 kr | 1 710 kr | +61 % | +22 % | +22 % |
| Uppsala | 1 114 kr | 1 791 kr | +61 % | +22 % | +34 % |
| Lidingö | 1 116 kr | 1 767 kr | +58 % | +20 % | +1 % |
| Höganäs | 1 038 kr | 1 629 kr | +57 % | +19 % | +34 % |
| Trelleborg | 952 kr | 1 483 kr | +56 % | +18 % | +16 % |
Sex av de tio kommunerna ligger i Stockholms län. Knivsta och Uppsala ligger i Uppsala län, och bara Höganäs och Trelleborg ligger utanför Stockholm och Uppsala. Det är alltså pendlingskommuner som har dragit ifrån, inte de stora städerna.
Hyresundersökningen är en urvalsundersökning, och i en liten kommun blir felmarginalen stor. Vallentunas median har en marginal på 180 kronor. Vallentuna och Knivsta drar ifrån resten av landet med bred marginal, men bara Vallentunas placering håller hela vägen ned till plats tre. Längre ned överlappar felmarginalerna varandra, och plats tre till tio är i praktiken en klunga snarare än en ordning. Hur mycket felmarginalen påverkar just kvadratmetertopplistan är utrett i genomgången av Vallentunas medianhyra.
Storstäderna ligger mitt i fältet
| Kommun | Placering | 2016 | 2025 | Nominellt | Efter inflation |
|---|---|---|---|---|---|
| Malmö | 34 av 261 | 1 146 kr | 1 667 kr | +45 % | +10 % |
| Stockholm | 78 av 261 | 1 233 kr | 1 710 kr | +39 % | +5 % |
| Göteborg | 106 av 261 | 1 098 kr | 1 492 kr | +36 % | +3 % |
Både Stockholm och Göteborg hamnar under mitten av fältet, och Malmö bara en bit över. Storstäderna har höga hyror, vilket syns i jämförelsen mellan de tre städerna. De har däremot inte de snabbast stigande nivåerna, och skälet är storleken på deras bestånd. Stockholm har närmare 190 000 hyresrätter i flerbostadshus, och det som tillkommer varje år räcker inte för att flytta medianen.
Tio kommuner där nivån inte hållit jämna steg med inflationen
| Kommun | 2016 | 2025 | Nominellt | Efter inflation | Hyresbeståndet |
|---|---|---|---|---|---|
| Bjurholm | 761 kr | 866 kr | +14 % | -14 % | +38 % |
| Arvidsjaur | 893 kr | 1 018 kr | +14 % | -14 % | +1 % |
| Arvika | 970 kr | 1 130 kr | +16 % | -12 % | +3 % |
| Ragunda | 822 kr | 972 kr | +18 % | -10 % | +2 % |
| Lycksele | 873 kr | 1 038 kr | +19 % | -10 % | +2 % |
| Ljusdal | 958 kr | 1 144 kr | +19 % | -10 % | +9 % |
| Strömsund | 851 kr | 1 024 kr | +20 % | -9 % | +9 % |
| Arjeplog | 964 kr | 1 160 kr | +20 % | -9 % | +7 % |
| Hylte | 947 kr | 1 140 kr | +20 % | -9 % | +2 % |
| Berg | 853 kr | 1 029 kr | +21 % | -9 % | +9 % |
Konsumentprisindex steg med 32 procent under samma nio år. Alla tio kommunerna i tabellen ligger under det, och där ryms felmarginalen: även räknat på det övre spannet i osäkerhetsintervallet stannar var och en av dem under riksmedianen. I reala termer har hyresnivån alltså fallit i den här delen av landet.
Det gäller långt fler än tio kommuner. Av de 261 kommuner som har jämförbara värden för både 2016 och 2025 har 106 en median som stigit långsammare än inflationen. I den typiska svenska kommunen ökade nivån med 34 procent, vilket efter inflation blir knappt 2 procent på nio år. Bilden av snabbt stigande hyror gäller alltså en minoritet av kommunerna. Räknat på lägenheter i stället för på kommuner vänder den: de kommunerna rymmer bara 14 procent av landets hyresrätter i flerbostadshus, så de allra flesta hyresgäster bor där nivån stigit snabbare än inflationen.
Nivån i statistiken är inte samma sak som din hyra
En kommun som klättrar på listan behöver inte ha höjt hyrorna snabbare än någon annan. Medianen mäter vad lägenheterna i beståndet kostar i dag, och beståndet byts ut. Kommer det till dyra lägenheter och försvinner billiga stiger medianen, även om ingen sittande hyresgäst fått en enda extra krona i höjning.
SCB mäter det andra måttet separat, som skillnaden mellan decemberhyran ett år och den nya månadshyran året därpå. För riket landar de årliga hyresförändringarna sammanlagt på ungefär 26 procent mellan 2016 och 2025. Nivån steg 39 procent. Mellanskillnaden beror i huvudsak på att beståndet bytts ut, inte på att hyrorna höjts mer. Och 26 procent på nio år är mindre än inflationens 32, alltså har de typiska årliga höjningarna legat under prisökningen i övrigt.
De tio kommunerna i toppen har utökat sitt hyresbestånd med 34 procent i median sedan 2016. De tio i botten med 5 procent. Riket som helhet växte med 13 procent. Vallentuna är ytterlighetsfallet: från 289 hyresrätter i flerbostadshus 2016 till 1 137 år 2025, alltså ett bestånd där tre av fyra lägenheter tillkommit under perioden. Vad det gör med kommunens median är utrett i en egen genomgång.
Lidingö bryter mönstret och ligger på åttonde plats med en nivå som stigit 58 procent, trots att beståndet vuxit med bara 1 procent. Bjurholm ligger sist i landet trots att kommunens hyresbestånd ökat från 87 till 120 lägenheter. I de minsta kommunerna räcker några tiotal lägenheter för att slå ut i procent utan att synas i hyresnivån.
Siffrorna per bostadsstorlek, byggår och inkomstgrupp finns kommun för kommun på kommunsidorna, och riksserien år för år på sidan om hyresutveckling. En bredare bakgrund till hur hyror sätts i Sverige finns i översikten över hyresmarknaden.
Om siffrorna
Rangordningen bygger på SCB:s tabell över hyra per län och kommun, uppgiften årshyra per kvadratmeter, medianvärde, för åren 2016 och 2025. Populationen är hela hyresbeståndet, alltså lägenheter upplåtna med hyresrätt som färdigställts till och med året före undersökningsåret. Specialbostäder som studentbostäder och äldreboenden räknas inte in, inte heller lägenheter med blockhyresavtal. Hyran anges inklusive uppvärmning och vatten men exklusive hushållsel och bilplats. Median jämförs genomgående med median, aldrig med medelvärde. Realvärdena är omräknade med konsumentprisindex, fastställda årsmedeltal.
Två förbehåll gäller. 29 av landets 290 kommuner saknar ett redovisat medianvärde för antingen 2016 eller 2025 och kan därför inte rangordnas, vilket är skälet till att listorna omfattar 261 kommuner. Och beståndssiffrorna i sista kolumnen är hämtade ur lägenhetsregistret, där förändringen mellan två år inte bara består av nybyggda lägenheter utan också av ombyggnad, rivning, ombildning och rättade uppgifter. Åt andra hållet räknar SCB bort lägenheter som byggts om under året ur måttet på hyresförändring, så de 26 procenten omfattar inte renoveringsdrivna höjningar.
Vanliga frågor
Varför saknas min kommun i listorna?
SCB redovisar inget medianvärde när urvalet i en kommun är för litet ett enskilt år. 28 kommuner saknar värde för 2016, bland dem Täby och Danderyd, som båda har höga kvadratmeterhyror i dag men inte kan följas bakåt till 2016. Malå saknar i stället värde för 2025. Samtliga har egna sidor med de år som finns redovisade.
Vad motsvarar 1 419 kronor per kvadratmeter i månadshyra?
Riksmedianen 2025 motsvarar ungefär 8 300 kronor i månaden för en lägenhet på 70 kvadratmeter, och cirka 5 900 kronor för 50 kvadratmeter. Kvadratmeterhyran sjunker normalt med lägenhetens storlek, så en etta ligger högre per kvadratmeter än en fyra även när månadshyran är lägre.
Ingår studentbostäder och äldreboenden i statistiken?
Nej. Specialbostäder hålls utanför hyresundersökningen, liksom lägenheter som hyrs ut med blockavtal. En studentstad får alltså inte sin median nedtryckt av korridorrum. I lägenhetsregistret redovisas specialbostäder som en egen hustyp, så de ingår inte heller i beståndssiffrorna i tabellerna ovan.
Senast faktagranskad: 19 augusti 2026