Boendekostnad i förhållande till inkomst ökar för ägarna

Foto: Efrem Efre via Pexels



Sverige har EU:s fjärde högsta andel invånare vars boendekostnad tar mer än 40 procent av den disponibla inkomsten. Bland hyresgäster med marknadshyra ligger Sverige däremot nära EU-snittet. Jämförda med hyresgäster i andra EU-länder i Eurostats kategori marknadshyra hamnar svenska hyresgäster på plats 20 av 27, strax under EU-snittet. Det framgår av Eurostats statistik över överbelastning av boendekostnader för 2025, uppdaterad den 17 september 2026.

Den höga svenska totalsiffran beror inte på att svenska hyresgäster med marknadshyra oftare ligger över gränsen än motsvarande hyresgäster i andra EU-länder. Den beror på att fler svenskar hyr i den kategori Eurostat kallar marknadshyra, 34,9 procent mot 20,8 procent i EU, och att nästan dubbelt så stor andel är ägare med bolån, 48,8 procent mot 24,8 procent. Dessutom ligger svenska ägare utan bolån över gränsen oftare än motsvarande ägare i nästan alla andra EU-länder. Räknat på alla hyresgäster, även dem som hyr till reducerat pris, ligger Sverige över EU-snittet.

Sverige har legat över EU-snittet varje år sedan 2022

År 2025 bodde 10,8 procent av svenskarna i ett hushåll där boendekostnaden översteg 40 procent av den disponibla inkomsten. EU-snittet var 7,7 procent. Bara Grekland, Danmark och Tyskland låg högre, både 2024 och 2025. Danmarks värde för 2025 bär ett tidsseriebrott.

Mellan 2014 och 2018 låg Sverige under EU-snittet och 2020 över. År 2021 låg Sverige åter under, med 8,5 procent mot 8,7 procent i EU. EU-snittet för 2014 till 2018 är en skattning. Sedan 2022 har Sverige legat över varje år, och 2023 steg andelen till 10,9 procent.

Svenska hyresgäster med marknadshyra hamnar på plats 20 av 27

Bland invånare som hyr sin bostad i Eurostats kategori marknadshyra låg andelen i Sverige på 18,4 procent 2025. EU-snittet för samma grupp var 18,6 procent. Lägst låg Finland med 12,3 procent och högst Rumänien med 56,0 procent.

Nästan var femte svensk hyresgäst lägger över 40 procent av inkomsten på boendet, och nivån har varit stabil. Under de senaste tio åren, 2016 till 2025, har andelen pendlat mellan 17,7 och 19,8 procent.

I Eurostats indelning hamnar nästan alla svenska hyresgäster i kategorin marknadshyra: 34,9 procent av befolkningen, mot 0,6 procent i kategorin hyra till reducerat pris eller gratis. Svenska hyror sätts i regel enligt bruksvärdessystemet, så kategorinamnet ska inte läsas som att hyrorna är fritt satta.

Ungefär sex av tio svenskar över 40-procentsgränsen hyr sin bostad

Delar man upp Sveriges 10,8 procent efter upplåtelseform står hyresgästerna för 6,4 procentenheter. Ägare med bolån och ägare utan bolån står för 2,2 procentenheter var. Ungefär sex av tio svenskar som ligger över gränsen bor i hyrd bostad.

Ökningen sedan 2021 kommer från ägarna. Hyresgästernas bidrag var 6,4 procentenheter både 2021 och 2025, medan ägarnas sammanlagda bidrag mer än fördubblades. Bland ägare utan bolån steg andelen från 7,7 procent 2021 till 14,0 procent 2025, den tredje högsta nivån i EU för den gruppen. År 2024 låg Sverige tvåa. Placeringen 2025 påverkas av Danmark, vars värde för 2025 bär ett tidsseriebrott och inte går att jämföra rakt av med tidigare år. EU-snittet för ägare utan bolån är 3,8 procent. Bland ägare med bolån steg den från 2,0 till 4,6 procent, nära EU-snittet på 5,0 procent.

Räknat på alla hyresgäster ligger Sverige över snittet

I många EU-länder hyr en stor grupp till reducerat pris, och bland dem är andelen över gränsen lägre. I EU som helhet gäller det 10,7 procent av befolkningen, i Österrike 15,0 procent. Väger man ihop båda hyresgästkategorierna ligger 18,1 procent av de svenska hyresgästerna över gränsen, mot 15,4 procent i EU och 11,1 procent i Österrike.

Hur stor del av inkomsten hyran tar i olika delar av Sverige framgår av sidan om hyresgästernas ekonomiska läge. Hur hyresnivåerna har utvecklats står på sidan om hyresutvecklingen och i översikten över hyror i Sverige. Argumenten för och emot dagens system finns samlade i Bostadsforums genomgång av hyresreglering.

Rumänien ligger högst och Finland lägst bland hyresgästerna

Andel av befolkningen i hushåll där boendekostnaden överstiger 40 procent av den disponibla inkomsten. Länderna rangordnade efter andelen bland hyresgäster med marknadshyra.

Plats Land Hyresgäster med marknadshyra, procent Hela befolkningen, procent Plats, hela befolkningen
1 Rumänien 56,0 5,0 20
2 Nederländerna 39,5 6,5 11
3 Ungern 38,4 5,3 19
4 Estland 37,0 8,8 5
5 Bulgarien 31,7 6,9 9
6 Litauen 27,4 (p) 5,7 (p) 16
7 Portugal 27,2 6,2 13
8 Spanien 26,8 7,2 8
9 Tjeckien 26,0 8,2 6
9 Grekland 26,0 26,4 1
11 Belgien 25,4 6,7 10
12 Irland 24,0 5,4 18
13 Danmark 23,6 (b) 23,4 (b) 2
14 Luxemburg 23,2 (b) 8,1 (b) 7
15 Italien 22,3 5,0 20
16 Malta 21,5 6,0 15
17 Kroatien 19,8 3,2 26
18 Slovenien 19,7 3,5 24
19 Frankrike 18,7 6,4 12
20 Sverige 18,4 10,8 4
21 Lettland 18,1 5,7 16
22 Slovakien 16,8 3,5 24
23 Österrike 14,5 6,1 14
24 Polen 14,4 4,1 23
25 Cypern 13,4 2,4 27
26 Tyskland 13,2 11,2 3
27 Finland 12,3 4,7 22
EU-snittet 18,6 7,7

Flaggor: (b) betyder tidsseriebrott, och värdet ska inte jämföras med tidigare år. (p) betyder preliminärt värde.

Måttet räknar boendekostnaden mot den disponibla inkomsten

Måttet är andelen av befolkningen som bor i hushåll där de totala boendekostnaderna utgör mer än 40 procent av den disponibla inkomsten, enligt Eurostats definition, och bostadsbidraget är då avräknat från både kostnaden och inkomsten. Uppgifterna kommer från EU:s statistik över inkomster och levnadsförhållanden, EU-SILC.

Andelarna per upplåtelseform kommer ur tabellen ilc_lvho07c och fördelningen av befolkningen per upplåtelseform ur tabellen ilc_lvho02, båda uppdaterade den 17 september 2026 och hämtade den 1 oktober 2026. Ett bidrag i procentenheter är gruppens andel av befolkningen gånger gruppens andel över gränsen. Andelen för alla hyresgäster är summan av bidragen från marknadshyra och reducerad hyra, delad med hyresgästernas sammanlagda andel av befolkningen. Bidragen och andelarna för alla hyresgäster är Hyresdata.se:s egna beräkningar. Bidragen summerar till 10,9 procent för Sverige 2025, mot publicerade 10,8, eftersom de bygger på avrundade tal.

Senast faktagranskad: 1 oktober 2026